… fast man måste väl säga förskola eller

Anton är duktig! Det säger förskolelärarna varje dag när vi hämtar lillemannen.  Han äter, leker jernet, somnar själv gott på sin madrass (brevid Jack) och är go och rar.

Varje morgon är en fight Anton skricker som i panik och klänger sig fast om han kan. Fröknarna (ja för där är tyvärr ingen manlig lärare på denna förskolan) tar honom, försöker prata lugnt och vi, ja vi måste bara gå ut… lämna vår älskling jätteledsen och själva (läs Erika) gråta i bilen ända till Sjöbo.

USCH säger jag! Fy FAN vad jobbigt detta är, bland det värsta jag gjort faktiskt. Det skär i hjärtat på mig varje dag FAST jag VET att han inte tar skada och jag är MEDVETEN om att det går över, snart, gud hoppas snart!

Men lika härligt är det att hämta honom på eftermiddagen. En pigg (ja tillfälligt) och glad unge som kommer springande emot en med kram på g, helt underbart. Anton trivs helt ok men är dödens trött på kvällarna, kamp att hålla honom vaken till efter middagen. Stackars liten plutt!

Måste berätta hur stolt jag var häromdagen när jag hämtade honom och sa; ”nu ska vi gå hem Anton-Panton” och Anton gick, självmant runt till nästan alla barnen och kramade dem hejdå. GOA UNGE!

Så… vi är trötta och slitna efter nästan en hel dagisvecka. Men det går bra… säger de som vet

Jag gillar inte snö! … är väl egentligen att ta i underkant; jag AVSKYR snö.
Eller tja, inte jämt. Är man iväg på skidresa är det helt ok. Men för sören, jag bor i Skåne för att få slippa skiten.

Visst ett par tre dagar över jul, möööööjligtvis över nyår. Men sen, STOPP!

Detta årets snö-resultat har varit dystert. Jag, tillsammans med de flesta andra faktiskt, är väldigt trött på snön nu!
JAG VILL HA VÅR!! eller iaf barmark

… Så nu sticker vi . I alla fall för en vecka. MOT SOLEN OCH VÄRMEN!
Värsta chartern blir det. Familjehotell, all-inclusive, Bamseklubben och allt. Oj vad det kommer bli härligt och Anton kommer nog trivas som fisken i vattnet.

Mot sol, sol SOOOOL!!!

Nu kommer de!! nu bär det av. Pappa&AntonPanton drar en repa nerför St Hans backen

Embla&Paul och Erika&Anton

Mia&Embla i full fart. Liten Anton i mycket snö.

uppför uppför låååånga backen

avslutande fika med varm choklad (både ”vuxen”-choklad O vanlig ) med fluff.

Antons första riktiga snöupplevelse kom i December. Hjälp vad det snöade, det var så jag och J också blev helt snötossiga.

Mindre roligt blev det inte av att många grannar var ute och skottade och ÅKTE PULKA!!!
Anton fick åka med grannflickan Alices pulka och vi fick turas om att dra dem fram och tillbaka, fram och tillbaka i över 30 minuter. Anton var helt lyrisk!

Men nu är vi nöjda med snön – NU VILL VI HA VÅR!!!

Anton har en ny bästis – Balo, Farbror Eriks nya hundvalp

De kom på besök en kväll i förra veckan och Anton var bokstavligen i sjunde himlen. Balo också för den delen vågar jag påstå. De fann varandra nästan direkt och levde rövare hur länge som helst. Inte så konstigt, de är ju nästan i samma ålder och lika tokspralliga haha.

Faster Fia var också här och busade. Men den stackaren fick mest springa och torka upp Balos bajs haha.

Hoppas de kommer på besök fler gånger, iaf på julafton Erik!! Vi vill ha dig här då! och naturligtvis dig också Fia-lotta!

Farbror Erik och hans lille kille. Faster Fia

Dragkamp om sopborsten – det gick fram och tillbaka i hallen i full fräs!

Hej vad det går och sen måste man ju klappa lite också.